Vad lovar partierna om företagande, nyföretagande och innovation inför valet 2026?

Om man skalar bort den vanliga retoriken om skatter, vård och brottslighet framträder faktiskt ganska tydliga skillnader mellan partierna när det gäller entreprenörskap, startups och innovation. Samtidigt finns en bred samsyn om att Sverige måste stärka sin konkurrenskraft, locka investeringar och få fram fler växande företag.

Moderaterna (M)

Huvudlinje: Tillväxt genom lägre skatter och starkare incitament

Moderaterna driver en linje där företagande ska löna sig mer. Fokus ligger på:

  • Lägre skatt på arbete och entreprenörskap.
  • Förenklade regler för företag.
  • Stärkt internationell konkurrenskraft.
  • Mer privat kapital till tillväxtbolag.

Partiets valbudskap kretsar starkt kring ekonomisk tillväxt och att Sverige ska bli rikare genom fler investeringar och högre produktivitet.

För entreprenörer: Mest fokus på skatter, kapitalbildning och regelförenkling.

Socialdemokraterna (S)

Huvudlinje: Aktiv näringspolitik och strategiska investeringar

Socialdemokraterna talar allt mer om tillväxt och konkurrenskraft snarare än traditionella skattehöjningar.

Förslag som lyfts fram:

  • En ny ”tillväxtpakt” mellan stat och näringsliv.
  • Investeringar i infrastruktur, energi och industri.
  • Stöd till forskning och teknikutveckling.
  • Möjlig statlig investeringsbank för att saminvestera med privat kapital.
  • Satsningar på kompetensförsörjning och forskarutbildning.

För entreprenörer: Starkare offentligt stöd till innovation och kapitalintensiva teknikbolag.

Centerpartiet (C)

Huvudlinje: Sveriges mest uttalade småföretagarparti

Centerpartiet har länge profilerat sig som partiet för småföretagare.

Återkommande prioriteringar:

  • Kraftiga regelförenklingar.
  • Lägre arbetsgivaravgifter för mindre företag.
  • Förenklade generationsskiften.
  • Starkare villkor för landsbygdsföretag.
  • Bättre tillgång till riskkapital.

Partiet ser ofta små och växande företag som den främsta motorn för nya jobb.

För entreprenörer: Troligen det mest renodlade nyföretagarfokuset av alla riksdagspartier.

Liberalerna (L)

Huvudlinje: Kunskap, forskning och teknik

Liberalerna har satt ett ambitiöst mål om att göra Sverige till ”EU:s smartaste land 2035”. Fokus ligger på:

  • Forskning och utveckling.
  • STEM-utbildningar.
  • AI och digitalisering.
  • Entreprenörskap kopplat till hög kunskapsnivå.
  • Skattesänkningar som ska stimulera tillväxt.

För entreprenörer: Särskilt intressant för kunskapsintensiva startups, tech och deeptech.

Kristdemokraterna (KD)

Huvudlinje: Regelförenkling och snabbare beslut

I SISP:s innovationsgranskning återkommer KD ständigt till ett ord: regelförenkling.

Partiet vill:

  • Minska byråkratin.
  • Göra Sverige attraktivt för internationella talanger.
  • Stärka samverkan mellan akademi och näringsliv.
  • Inrätta ett särskilt startup-råd mellan politiken och entreprenörer.

För entreprenörer: Praktiskt fokus på att göra det enklare att starta och växa bolag.

Miljöpartiet (MP)

Huvudlinje: Innovation som motor för den gröna omställningen

Miljöpartiet ser innovation som ett verktyg för klimatpolitiken.

Fokus:

  • Gröna investeringar.
  • Cleantech och energiteknik.
  • Hållbara startups.
  • Cirkulär ekonomi.
  • Statliga innovationsprogram inom klimatområdet.

För entreprenörer: Särskilt gynnsamt för bolag inom klimat, energi och hållbar teknik.

Sverigedemokraterna (SD)

Huvudlinje: Industripolitik och nationell konkurrenskraft

SD betonar:

  • Energiförsörjning.
  • Industriell konkurrenskraft.
  • Minskad regelbörda.
  • Fokus på svensk produktion och svenska företag.

Däremot är partiet mindre profilerat kring startups och riskkapital än exempelvis C, L eller M.

För entreprenörer: Mer fokus på etablerad industri än på startup-ekosystemet.

Vänsterpartiet (V)

Huvudlinje: Innovation med samhällsnytta

Vänsterpartiet lyfter ofta:

  • Offentliga investeringar i forskning.
  • Grön industri.
  • Regional utveckling.
  • Begränsning av marknadslösningar inom välfärd.

Innovation ses främst som ett verktyg för samhällsutveckling snarare än som ett mål i sig.

För entreprenörer: Starkast stöd för offentligt finansierad innovation snarare än privata startup-incitament.

Tre verkliga skiljelinjer i valet

1. Skattesänkningar eller statliga investeringar?

  • M, C, L, KD: Mer fokus på skatter, kapital och regelförenkling.
  • S, V, MP: Mer fokus på offentliga investeringar och industripolitik.

2. Startup-ekosystem eller industrisatsningar?

  • C, L, KD: Tydligast startupfokus.
  • S, SD, MP: Större fokus på industriell omställning och strategiska sektorer.

3. Marknadsdrivet eller statligt drivet innovationsstöd?

  • M, C: Marknaden ska leda.
  • S, MP, V: Staten ska vara en aktiv medinvesterare.
  • L, KD: Försöker kombinera båda perspektiven.