De ser ut som människor, går på två ben och kan utföra allt från enkla arbetsuppgifter till avancerade demonstrationer. Nu börjar humanoida robotar etablera sig i Sverige – både som undervisningsverktyg och forskningsplattformar. Men samtidigt växer debatten om säkerhet, kostnader och den verkliga nyttan.

Svenska aktörer ser en växande marknad

Humanoida robotar har länge varit en vision från science fiction, men utvecklingen har tagit stora kliv de senaste åren. Framför allt kinesiska tillverkare som Unitree och Agibot har pressat priserna och ökat produktionen, vilket gjort tekniken mer tillgänglig även utanför forskningslaboratorierna.

I Sverige är det fortfarande en liten marknad, men intresset ökar snabbt. Företag som Webot i Täby säljer humanoida robotar till universitet, högskolor och utbildningsinstitutioner. Enligt bolaget har ett flertal svenska lärosäten redan investerat i tekniken för att ge studenter erfarenhet av framtidens robotik.

Försäljningen handlar ännu inte om färdiga produkter för vardagsbruk, utan om plattformar för forskning, utveckling och utbildning. Många köpare ser robotarna som ett sätt att förbereda sig för en framtid där artificiell intelligens får en fysisk kropp.

Skolor och universitet bland de första användarna

Bland de svenska användarna finns gymnasieskolor som vill ge elever praktisk erfarenhet av avancerad teknik. På Hitachigymnasiet i Västerås används en humanoid robot i undervisningen. Eleverna programmerar den för att utföra olika uppgifter, från guidning och lekar till enklare rörelsemönster.

För många elever handlar det om att omsätta teorier i verkligheten. Robotarna blir ett sätt att kombinera programmering, artificiell intelligens och mekanik i samma projekt.

Även svenska universitet och högskolor använder humanoida robotar för forskning. Fokus ligger bland annat på hur AI-system kan interagera med människor och röra sig i miljöer som är utformade för människor snarare än för maskiner.

AI behöver en kropp

Många forskare beskriver humanoida robotar som nästa steg i AI-utvecklingen. Medan dagens AI främst existerar i datorer och molntjänster kan robotarna utföra uppgifter i den fysiska världen.

Tanken är att de på sikt ska kunna hjälpa till med arbetsuppgifter som är monotona, riskfyllda eller fysiskt krävande. Förespråkarna pekar på möjligheter inom industri, logistik, vård och service.

Samtidigt betonar experter att tekniken fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Dagens robotar kan gå, balansera och utföra förprogrammerade rörelser, men har fortfarande svårt att förstå komplexa situationer och fatta egna beslut i verkliga miljöer.

Säkerhet och integritet väcker frågor

Utvecklingen har också väckt oro. Eftersom robotarna är uppkopplade samlar de in stora mängder data, vilket leder till frågor om integritet och cybersäkerhet.

Flera experter har pekat på risker med att känslig information kan överföras till servrar utanför Europa. Andra lyfter fram att kraftfulla humanoida robotar, om de skulle hackas eller fungera felaktigt, kan orsaka fysisk skada på människor.

Därför bygger många organisationer som använder robotarna upp särskilda säkerhetslösningar med separata nätverk och begränsad internetåtkomst.

Framtiden är ännu oskriven

Trots den växande entusiasmen råder det delade meningar om hur snabbt humanoida robotar kommer att få ett brett genomslag. Optimister ser början på en ny industriell revolution där robotar blir lika vanliga som datorer. Skeptiker menar att tekniken fortfarande är dyr, komplicerad och saknar tydliga användningsområden utanför forskning och demonstrationer.

Klart är att Sverige nu har fått sina första användare, återförsäljare och utbildningsmiljöer för humanoida robotar. Frågan är inte längre om tekniken kommer hit – utan hur stor roll den kommer att spela i framtidens samhälle.